tokeffektiv hemma
Lägenheten är tyst.
Så tyst en lägenhet i stan nu kan bli. Det är alltid något som låter i bakgrunden. En bil utanför fönstret, kylskåpet som knäpper, eller, min personliga favorit; gammelmosters klocka i hallen som en ständig påminnelse om att livet går vidare, vare sig vi vill eller inte.
Till en början hade jag sällskap av Frasse (min hund), men han var ytterst uttråkad och fick till sist gå in till mamma och sova vidare.. Tystnaden lade sig i rummet.
I denna hemtrevliga tystnad sitter jag som en ostkrok i mitt rum och mönsterkonstruerar och klipper ut delar till Sandras byxor. Klänningen med stort K börjar ta form. Nu tänker ni; varför i hela fridens namn mönsterkonstruerar hon byxor om hon ska göra en klänning? Köp biljetter till den 13 mars så får ni svaret.
Sen började jag fundera på typiskt nyman-vis. Varför säger man skräddarställning? Du vet när man sitter på golvet med benen i kors. VARFÖR? Jag kanske såsmåningom kommer bli skräddare, jag skulle åtminstone kalla mig för sömmerska i dagsläget och yrkesbeskrivningarna för skräddare och sömmerska är väldigt lika. Alltså, borde jag som kunnig i ämnet vara kvalificerad att diskutera ämnet.
Och, min åsikt, trumvirvel, är att skräddarställning suger!
I alla fall om man ska mönsterkonstruera eller sy, och det är ju onekligen det titeln 'skräddarställning' antyder.
Min rygg hatar skräddarställning. Och mig.